Ny teknik stöder rehabiliteringen, men ersätter inte människan

Ny teknik har medfört mycket positivt för rehabiliteringen: tjänsterna kan utnyttas av en mycket större skara människor och innehållet i rehabiliteringen är mångsidigare än förr. Experter är de bästa i Finland inom sitt område, men räcker inte till för alla. Distanstjänster
jämnar ut skillnader orterna emellan och ger möjlighet att konsultera en expert ”ansikte mot ansikte”, även om avståndet är hundratals kilometer.

Distansrehabilitering över nätet är ett alternativ fördem som inte vill eller kan delta i öppenvårdsrehabilitering eller institutionell rehabilitering. Hindret kan helt enkelt vara det fysiska avståndet, arbetssituationen eller barnfamiljens jäktade vardag, som kan vara svår att lösgöra sig från. Vissa vill bevara anonymiteten runt sin sjukdomoch detta går bra på vissa typer av nätkurser.

Distansrehabilitering ses som ett förmånligt alternativ och ur betalarens perspektiv borde man säkert ytterligare utöka användningen av den. Dock finns det tills vidare ännu bara få vetenskapligt underbyggda bevis på nyttan av distansteknik i rehabiliteringen.

Utmaningen är att göra tjänsterna tillgängliga: rehabiliteringsklienten borde kunna använda olika slags tekniskaappratarer i sitt hem, och det här är inte alltid en självklarhet. Äldre kan uppleva att tekniken är svåranvänd, men också för yngre kan det vara besvärligt: det kan vara omöjligt att använda datorns tangentbord, för att inte tala om skärmen på en smarttelefon, om fingrarna är styva till följd av MS.

I vårt praktiska rehabiliteringsarbetet på Neuroförbundet, har teknik i form av olika spelapplikationer visat sig vara användbar. Övningar i form av spel ger omedelbar respons på prestationen, är lämpligt fängslande och motiverar en att fortsätta med t.ex. fysiska träningsmoment.

Men tekniken kan inte ersätta en människa. Spektrumet av rehabiliteringsklienter är stort och det finns många olika former av neurologisk fysioterapi, så det går inte att uppnå goda resultat enbart med hjälp av en enda app eller verksamhetsmodell. Tills vidare finns det
knapphändiga forskningsbevis för hur verkningsfulla de teknikstödda apparaterna är. Effekten av robotassisterade gångövningar på gånghastigheten och uthålligheten hos MS-patienter har undersökts. När resultaten jämfördes med effekterna av mer traditionell gångträning framkom ingen klar skillnad.

Robotteknik och automatisering ersätter redan i många avseenden oss människor i fråga om rutinarbeten. Förhoppningsvis frigör det mer resurser för möten mellan människor också inom rehabiliteringsverksamheten. Man får alltså en mer högkvalitativ rehabilitering utan att kostnaderna ökar.

Det här är något som man också borde komma ihåg när man introducerar ny teknik som en del av social- och hälsovårdstjänsterna: den bör möjliggöra mer högkvalitativa terapirelationer än förr, inte fjärma patienten bakom en virtuell vägg.

Arja Toivomäki, chef för öppenvårdsrehabiliteringen, Neuroförbundet
Saija Järviö, chef för fysioterapin, Neuroförbundet, Masku neurologiska rehabiliteringscenter

Logo