MS-forskningen är ett fascinerande pussel

Ledare, Nyckeln 3/18

I Finland har forskning om sjukdomen MS bedrivits länge och på bred front. Vår forskning i ämnet håller mycket hög kvalitet och är ansedd. I synnerhet grundforskningen om sjukdomen har en stark position, men finländska forskningsgrupper och patienter har också varit med i flera kliniska läkemedelsstudier som gjorts under de senaste 25 åren.

I Finland har vi en stark forskningsgren som fokuserar på grundläggande immunologiska teman och som har ökat vår förståelse av mekanismerna bakom sjukdomen. Denna kunskap är nödvändigt för att utveckla en effektiv klinisk behandling och särskilt viktig i fråga om degenerativa sjukdomar av typen MS.

Ett exempel på grundforskningens betydelse är upptäckten av hjärnans lymfsystem 2015. En forskningsgrupp vid Helsingfors universitet under ledning av Akademiprofessor Kari Alitalo var föregångare med att beskriva denna nya anatomiska struktur, vars existens man länge redan hållit för sannolik. Fyndet öppnade helt nya perspektiv på hjärnans funktion och uppkomstmekanismerna bakom många neurologiska sjukdomar.

Senare har bl.a. en forskningsgrupp vid Uleåbors universitet under ledning av Vesa Kiviniemi, docent i neuroradiologi, lyckats avbilda dynamiken hos hjärnans lymfflöde. Lymfflödet har visat sig fungera som hjärnans reningsmekanism, som är som allra effektivast när människan sover. Sömnens betydelse för människans välmående och hälsa är alltså ännu större än vad man tidigare trott.

Det är inspirerande att man ännu kan finna så här centrala strukturer i hjärnan – det finns säkert mycket annat att upptäcka som kan innebära nya kliv framåt för forskningen och behandlingen.

Arbetet stöds av att teknikerna för att avbilda hjärnan har utvecklats. Nya, högfälts magnetundersökningskameror på 7 tesla möjliggör en noggrannare och snabbare avbildning av anatomiska strukturer. På grund av sitt höga pris är sådan utrustning tyvärr ännu sällsynt.

Ett annat lovande perspektiv hör ihop med MS-sjukdomens biomarkörer, exempelvis neurofilament. Forskningsresultaten ser lovande ut: neurofilament kommer framöver inte bara kunna bestämmas med hjälp av ryggmärgsvätska utan också genom blodprov. Detta öppnar nya dörrar för uppföljningen av sjukdomsförloppet och effekterna av läkemedelsbehandlingen, inte bara i fråga om MS utan även för andra degenerativa sjukdomar såsom Parkinsons och Alzheimers sjukdomar.

En tredje spännande möjlighet är MS-registret. I och med detta blir det möjligt att genomföra registerstudier i Finland, vilka ger viktig kunskap om sjukdomsbilden och hur väl behandlingar lyckas. När MS-registret kopplas samman med biobankdata, får man en forskningsgren som aldrig tidigare existerat i denna omfattning.

MS-forskningen är som en deckarhistoria där man funderar över vem som är skurken. Många patienter är de enda i sin släkt som insjuknat, men samtidigt känner man till att det finns en genetisk disposition som öppnar dörrarna för sjukdomen. D- vitamin spelar in, liksom tobaksrökning och kanske också Epstein-Barr-viruset.

Dessa olösta gåtor har hållit mitt intresse för sjukdomen MS och dess uppkomstmekanismer vid liv i mer än 25 år och det har aldrig sett så ljust ut vid horisonten. Tack vare en högkvalitativ grund- och läkemedelsforskning är ett insjuknande i MS idag något helt annat än för 25 år sedan. Genom att sätta in medicinering i ett tidigt skede, redan från start, är det möjligt att minska skadorna som uppkommer, vilket är den bästa möjliga situationen för den drabbade. Samtidigt söker läkemedelsutvecklingen efter sätt att motverka skador som redan uppkommit.

 

Juha-Pekka Erälinna
docent, specialistläkare i neurologi
Medlem av Neuroförbundets förbundsstyrelse

Logo