facebook pixel

Ledare

Arbetslivet tillhör alla

Under den föregående regeringen ökade deltidsarbetsföras sysselsättningsgrad, inställningen till att anställa deltidsarbetsföra blev mer positiv och man producerade information och kunskap om metoder, förmåner och tjänster för sysselsättning och fortsatt arbete. Webbplatsen tietyoelamaan.fi skapades och närmare tusen arbetsförmågekoordinatorer sattes in för att gå vid sidan om de deltidsarbetsföra.

En utredning som publicerades förra hösten om deltidsarbetsföras vägar till sysselsättning kom emellertid fram till bistra resultat gällande arbetslösa deltidsarbetsföra. Kartläggning av tjänstebehov, arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov utförs inte tillräckligt individuellt och branschövergripande. Arbetslösa hamnar lätt utanför tjänsterna och de rätta förmånerna. Som en lösning föreslogs ett arbetsförmågeprogram. När jag skriver detta har jag framför mig en färsk nyhet där det berättas att regeringen riktar 36 miljoner euro till arbetsförmågeprogrammet under åren 2020–2022. Syftet är att förbättra erhållandet av individuella tjänster inom arbetskraftsservicen.

I synnerhet önskar jag att det kommande arbetsförmågeprogrammet förbättrar situationen för nyexaminerade deltidsarbetsföra. På grund av till exempel utmattning kan många unga bara arbeta deltid. Det är ofta utmanande att hitta ett lämpligt jobb utan hjälp. Arbetslösheten drar ut på tiden och tröskeln till arbetslivet blir allt högre. Till förlorarna hör även de som lider av sällsynta sjukdomar med smärtsymptom, som bara klarar av arbete på deltid. Bristen på information om hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan kan försvåra erhållandet av delinvalidpension. Ekonomiska bekymmer, förlängda överklagningsprocesser och utredning av saker tar på krafterna, vilket försämrar arbetsförmågan ännu mer. Personligt stöd nära kunden behövs verkligen.

Under våren genomförde Finlands Neuroförbund en enkät bland företagsläkare. Resultaten visar att särskilt utmattning och kognitiva symptom är utmanande när det gäller arbetsförmågan hos personer med MS och bedömningen av den. Företagsläkarna saknar bättre samarbete med specialistsjukvården. God medicinsk praxis-rekommendationen för sjukdomen MS talar också för samarbete, där har man något som kan utvecklas konkret.

Från deltidsarbetsföras perspektiv behöver arbetslivet fler olika slags arbetsuppgifter och sätt att utföra arbete. Det rekryteringsstöd som erbjuds egenföretagare samt tredje sektorns lönesubventionsreform är ett bra steg mot denna riktning. Även sysselsättning med hjälp av offentliga upphandlingar uppmuntrar tjänsteproducenter att fundera på vilka slags nya arbeten de skulle kunna erbjuda. Sen kan man också hoppas på att kunna minska kommunsektorns tröghet angående skräddarsytt arbete. Genom att utveckla arbetslivets mångsidighet skapar man arbetsplatser där det finns utrymme för personer som är funktionsdugliga på olika sätt, det vill säga lämpligt arbete för alla.

 

Marju Teinikivi
arbetslivsexpert
Finlands Neuroförbund rf