Bort med störningar så flyter jobbet på

text: Janne Ora

Människan tänker och agerar bäst när hon får koncentrera sig på en sak i taget. Inom arbetslivet är den här principen ständigt hotad.

Dagens informationsarbete kräver koncentration, uppmärksamhet och mental vitalitet. Arbetsbeskrivningar och enskilda arbetsuppgifter är allt mer kognitivt belastande.

Uppmärksamheten och koncentrationsförmågan ansträngs särskilt i situationer där informationsflöde, avbrott och störningar splittrar utförandet av arbetsuppgifterna.

– Arbeten där man mitt bland störande faktorer snabbt måste växla mellan uppgifter flera gånger under arbetsdagen är ofta jobbigast. Exempelvis kan arbete i öppet kontorslandskap, där man snabbt måste reagera på e-post och chattmeddelanden samt svara i telefon, vara ansträngande för vem som helst. Framför allt är det så om arbetstagaren har kognitiva utmaningar som ofta är kopplade till neurologiska sjukdomar, beskriver Päivi Hämäläinen, docent i neuropsykologi och direktör för Finlands Neuroförbunds rehabiliteringscenter i Masku.

Till exempel förknippas MS med förändringar i det centrala nervsystemet som ofta även påverkar informationsbehandlande funktioner. Enligt Päivi Hämäläinen innebär det exempelvis att inlärning blir besvärligare och informationsbehandling långsammare, samt att det blir svårare att koncentrera sig och vara uppmärksam.

Päivi Hämäläinen

Enkla metoder som hjälper

Vilka praktiska metoder kan användas för att klara av arbetet även om man har en neurologisk sjukdom?

– Vilka metoder som hjälper och är tillräckliga beror på arbetets utmaningar och innehåll. I allmänhet kan bra metoder vara att gallra bort störande faktorer, koncentrera sig på en sak i taget, sköta de viktigaste uppgifterna när man är som piggast, ta pauser i arbetet och få tillräckligt med återhämtning, säger Hämäläinen.

Särskilt sjukdomen MS är ofta förenad med trötthet som ökar under dagens lopp, samt en känslighet mot värme. Hämäläinen betonar att även små förändringar i arbetssätt eller -förhållanden kan hjälpa, så länge arbetstagaren och arbetsgivaren har en positiv inställning till att använda sig av dem.

– I synnerhet på eftermiddagen kan en förflyttning från ett öppet kontorslandskap till ett lugnt och svalt arbetsutrymme förbättra arbetseffektiviteten. Oftast fungerar många korta pauser bättre än en lång. Under pauserna får hjärnan vila och återhämta sig. Av samma anledning är det bra att undvika alltför långa arbetsdagar, berättar Hämäläinen.

– Det är viktigt att den som är sjuk själv känner till och öppet kan berätta för sin arbetsgivare vilka särskilda faktorer som gör det svårt för just honom eller henne att klara av jobbet. Det är bara så man kan påverka arbetsförhållandena.

Sinnets resurser underlättar

Även om arbetet är belastande när det gäller informationsbehandling och ork, är kognitiv reserv ett trösterikt begrepp. Ju oftare och mångsidigare människan har använt sin hjärna, desto bättre möjligheter har hon att klara av arbetslivets krav trots sin neurologiska sjukdom.

För att bevara den kognitiva funktionsförmågan är det enligt Hämäläinen viktigt att vara aktiv även efter insjuknandet: att använda sin hjärna på ett så mångsidigt och meningsfullt sätt som möjligt.

Vad man gör är i sig inte avgörande.

– Det skulle vara bra att ha fritidsintressen och träffa människor, göra allt sådant som är hälsosamt och som skapar välbehag vare sig det är körsång, simning, schackspel, jogging i sällskap, hundrastning, inlärning av ett nytt språk eller sudoku, säger Päivi Hämäläinen.

Enligt Hämäläinen lönar det sig även för äldre att vara aktiva. Hon påminner om att hjärnans plasticitet, dess förmåga att utvecklas och anpassa sig, bibehålls genom hela livet. Det är aldrig för sent att förbättra sitt levnadssätt för att främja funktionsförmågan.

En sak i taget

Informationsarbete som präglas av brådska, press och störningar behöver stöttas av kognitiv ergonomi.

Enligt hjärnforskare Minna Huotilainen, professor i pedagogik, innebär kognitiv ergonomi att man sammanfogar arbetsmiljön, arbetsredskapen och arbetssätten på ett sätt som tar hänsyn till hur människans sinne fungerar.

– Människans sinne är sådant att det vill slutföra en påbörjad uppgift. Man borde inte göra mer än en sak i taget, för så fungerar människans medvetande, tar Huotilainen fram som ett kognitivt förnuftigt funktionssätt.

Beaktandet av människosinnets funktion, dess möjligheter och begränsningar ligger dock fortfarande på en beklagansvärt primitiv nivå i dagens arbetsliv.

Många personers arbetsdag bryts ner till rörigt krimskrams. Såväl den enskilda arbetstagarens som organisationernas tid, energi och allmänna resurser slits av avbrytande datoranslutningar, komplicerade lösenord och koder, samt otydlig kommunikation och ledning.

Från nack- och axelpartiet till hjärnan

Huotilainen hämtar historiska jämförelsepunkter i såväl den industriella revolutionen som datoriseringens begynnelse. Under massproduktionens första år började man inom olika branscher fästa uppmärksamhet på arbetarskyddet samt på apparaternas och arbetsmiljöernas fysiska riskfrihet och flexibilitet. På 1970–1980-talen ingrep man i arbetsställningar och besvär i nack- och axelpartiet.

Det moderna arbetslivet behöver åtgärder så att även människosinnets psykiska resurser kan frigöras. Arbetsplatsens förändring till mer kognitivt ergonomisk skulle behöva liknande ergonomikonsulter som fanns förr, som korrigerade arbetstagarnas arbetsställningar och justerade de enskilda arbetsstationernas höjder till rätt nivåer. Men:

– Den kognitiva ergonomins problem sitter i strukturerna och de är sådana att en enskild människa inte själv kan lösa dem. Vid exempelvis inköp av ny programvara till arbetsplatsen pratas det ofta bara om användbarhet och användarupplevelse, men även då diskuterar man om detta på en vag, allmän nivå.

Enligt Huotilainen borde organisationens ledning kunna sänka sig från programvaruleverantörernas reklamprat ner till arbetsplatsens gräsrotsnivå: man borde åskådliggöra för arbetstagarna på vilket sätt den nya programvaran är kopplad till deras arbete. Vid behov bör programvarorna skräddarsys enligt organisationens och de enskilda arbetstagarnas arbetsbeskrivning. Det vore bäst för den kognitiva ergonomin.

 

**
Neuroförbundet har publicerat brochyren ”Työelämän taitekohdissa” för människor med sällsynta neurologiska sjukdomer eller MS. Broschyren kan laddas ner kostnadsfritt från vår webbutik.


Var aktiv, det lönar sig!

Enligt forskningsdata främjas nervnätets funktion av utbildning och mångsidig användning av hjärnan. Effektiv användning av hjärnan bildar en så kallad kognitiv reserv, som i bästa fall skyddar mot försämring av de kognitiva funktionerna.

I hjärnan hos en kognitivt aktiv människa skapas fler ersättande och kompenserande nervkopplingar än hos dem som inte använder sin hjärna på ett mångsidigt sätt.

Förutom utbildning och annan intellektuell aktivitet, har även fysisk träning och aerobisk motion konstaterats ha en positiv effekt på den kognitiva funktionsförmågan hos till exempel dem som lider av MS. Förutsättningarna för att bibehålla den kognitiva funktionsförmågan stöttas bland annat av upprätthållande av en fysiskt och mentalt aktiv livsstil, bra skötsel av kardiovaskulära riskfaktorer, rökfrihet, hälsosam och mångsidig näring, tillräcklig sömn, depressionsvård samt bra stresshantering.

Logo